hiss

ліфт

1. anordning för att lyfta (hissa) och sänka (fira) personer eller föremål mellan våningar i en byggnad eller gruva

2. (musik) höjt h; ton med frekvens nära 523.25 · 2n Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med c och dessess