konjunktion

сполучник

1. (lingvistik, ordklasser) ord som binder samman två satsdelar eller satser och samtidigt anger ett förhållande mellan dessa, såsom att båda är sanna eller att den ena satsens sanning leder till den andra satsens sanning; vanliga exempel är och, eller, om, eftersom, medan, att etc.

2. (logik) påstående innehållande och eller själva logiska operatorn "och"

3. (astronomi) tillfällig placering av två himlakroppar nära varandra på samma sida av stjärnhimlen sett från jorden