resa
substantivподорож, поїздка, подорожувати, мандрувати
tillfälle när en eller flera personer (kanske till fots men vanligtvis medelst en följd av höghastighetsfordon) förflyttar sig från en plats till en annan (med ett så stort avstånd mellan platserna att det tar förhållandevis lång tid)
semester på annan ort
(kanske till fots men vanligtvis medelst en följd av höghastighetsfordon) förflytta sig från en plats till en annan (med ett så stort avstånd mellan platserna att det tar förhållandevis lång tid)
åka på semester på annan ort, antingen en gång eller upprepade gånger
(transitivt) höja upp (från ett liggande) till (mer) upprätt läge
uppföra, bygga upp (staty, byggnad, altare); slå upp (tält)
(bildligt, reflexivt) lifta eller höja sig till en dominerande ställning
(bildligt) lägga hinder eller svårigheter i vägen
framföra krav, anspråk e.d.
(reflexivt) komma på fötter igen
(reflexivt) göra uppror